måndag 2 januari 2012

Skada + 1431 dagar: status

Oj. Snart två år sen senast inlägget och snart FYRA ÅR sedan skadetillfället. Dags att göra bokslut över det här projektet? Jag betraktar mig numera som färdigrehabiliterad. Helt bra blev det inte, men jag kan utföra de fysiska aktiviteter som jag tycker mest om. Jag kan spela squash, jag kan spela badminton. Jag kan t o m spela tennis, men där är jag nära gränsen för vad som känns OK. Jag kan åka inlines. Jag kan cykla. Jag kan simma. Jag kan t o m åka skidor (utför), men då närmar jag mig också gränsen. Jag är själv förvånad över att t ex squash funkar såpass bra. Myten om squash säger ju att det såå ansträngande för knäna. Men man jobbar i en ganska låg ställning som funkar bra.

Jag kan inte jogga. I alla fall inte någon längre sträcka. Men jag har ju aldrig gillat löpning. Även om jag egentligen brukade ha ganska lätt för det.

När jag går så är det med en lätt hälta. Jag måste vara noggrann när jag sätter i det dåliga benet. Sätter jag i det lite fel gör det ont. Jag upplever knät som stabilt. Problemet är detsamma som det har varit hela tiden. Det smärtar i varje steg när jag belastar knäleden i en viss vinkel. Den vinkeln (nästan men inte riktigt helt sträckt) undviker jag så gott det går. Därav hältan i gående.

Musklerna på baksida lår kommer aldrig att hämta sig helt. De där musklerna som offrades på baksidan och som "växer tillbaks i 80% av fallen" gjorde inte det på mig.

I ett vanligt steg blir min fot utvinklad i pendlingen. Spelar väl ingen roll egentligen men det kan se lite märkligt ut.

Nu har jag precis som alla andra satt igång med träningen igen efter nyår, och den här gången ska jag försöka mig på mer allround träning med både konditionsträning och generella styrkeövningar. Kanske går det att kliva upp ett trappsteg till?

2 kommentarer:

Björn sa...

Hej!

Har läst lite på din blogg angående din rehab? Hur är ditt knä nu?

Jag har själv en broskskada som mäter 2*1 cm och jag samlar information om hur rehabilitering ska gå till men alla verkar tycka olika

Anders sa...

Hej Björn,

Jo tack, det är väl rätt bra nu. Det har gått 5½ år drygt sedan skadan och jag har faktiskt till och med kunnat börja jogga igen (för ett par månader sedan), även om det kan kosta lite smärta dagen efter. Har fortfarande nästan mest problem med vanlig promenad.

Har insett att det kan ta obegripligt lång tid att få ordning på sånt här, men att det sakta men säkert ändå faktiskt kan bli bättre och bättre.

Vad har du fått för råd om rehab? Är du opererad/mikrofrakturerad?